Historiska vyer över Hörnefors
I samband med en bildvisning om Hörneå vid Hörnefors bibliotek senvintern 2011 noterades att, till skillnad från Hörneå, så är inte mycket skrivet om Hörnefors historia på ”nätet”. Becken-Webben baserar en stor del av sina historiska utblickar på Algot Engströms fotografier, med början för ca 100 år sedan. Även om Algot fotograferade en hel del även i Hörnefors så fanns det ett flertal andra fotografer som dokumenterade runt om i bygderna. Således döljer sig potentialer i gamla fotoalbum och pappkartonger. Becken-Webben har fokus på byn men det är uppenbart att nätsidan även läses av många utanför densamma, och i Hörnefors.
Vi ska här vidga vyerna, ett par kilometer bort till Hörnefors. Gunborg Wikner från Umeå (född Bergström i Hörnefors) är en trogen läsare av hemsidan och har skickat olika bilder och även en ljudfil. Gunborg hittade en del gamla kolorerade vykort.
Bild 1. Ett ”parti av Hörnefors” visas i bild. Detta parti skulle man kunna kalla ”Bruket”, dvs gamla kyrkan och magasinsbyggnaden tillhörande det gamla järnbruket. Det var här som striden i Hörnefors utspelade sig 1809. Vad man slås av idag är det vattendränkta området. Vattnet är uppdämt och nyttjades av pappersfabriken via en lång trätrumma vi kan se i följande kort.
Dessa Gunborgs vykort har en alldeles speciell historia. Läser man på baksidan förstår man att de trycktes av ”Konstförlaget FRAM”, i Stockholm. Samtidigt beskriver baksidan ytterligare ett förlag – med texten: ”Förlag: Tyko Karlsson, Café & Benzinstation, Rikst. N:o 15” Den lokale Tyko Karlsson från Hörnefors beskrevs således som ett särskilt ”Förlag”. Dessutom säger baksidan att korten var ”Import”. Man kan inte annat än att bli lite förundrad.
Bild 2. Vi har här flyttat oss några 100 meter nedströms Hörneån, i jämförelse med bild 1. Man noterar dammbyggnaden, vattentrumman och det som tros ha varit en kraftstation. Algot Engström har sedermera fotat rivningen av tornet mitt i bild. Kan detta ha varit dåtidens brandstation, eller någon form av vattentorn? Läsare kan säkerligen komplettera och rätta dessa uppgifterna.
Gunborg berättar att Tyko Karlsson var svärfar till Gunborgs broder Sven Bergström. Tyko lät trycka korten då han drev bensinstation i Hörnefors. Då liksom idag är detta en välgärning med stort historiskt intresse.
Bild 3. Vi har nu färdats ned mot fabriksområdet, och blickar mot norr. Långt i fjärran till höger ses det vita tornet till gamla kyrkan (läs mer om det vilseledande kyrktornet nedan). Man noterar dock avsaknaden av den nya kyrkans tegelröda torn som borde ha varit synlig halvvägs bort till den vita gamla kyrkan. Till vänster om vägen löper vattentrumman, som här tycks haft ett tak som skydd, ett tak som saknades längre uppströms (bild 2). Man noterar även effekter av landhöjning. Området till höger om vägen är lite sumpigt idag, men var då betydligt mer vattensjukt. Bilden har ett fågelperspektiv, och troligen fotades det från en fabriksbyggnad.
Vem fotografen var förblir okänt, och likaså när bilderna togs. En bensinstation i Hörnefors, med stavelsen ”benzin”, i kombination med Tyko Karlssons Rikstelefon N:o 15 känns som 1920-tal. Denna tid var fotografen Algot Engström högproduktiv. Vissa likande bilder finns i Algots kvarvarande arkiv. En annan fotograf som kuskade runt i bygderna var Ekholtz från Umeå, och därtill fanns många fler. Man blir rejält förundrad i bild 3. Den ”nya kyrkan” uppfördes 1907-1908. Möjligen var det så att Tyko Karlsson skrapade ihop en del redan då gamla kort (före nya kyrkans bygge) som skickades för handkolorering och vykortstryck. När man detaljgranskar kortet framkommer dock att den som kolorerat fotot inte visste att kyrkan som ses i bild var tegelröd och inte vit. Med lite röd färg på kyrktornet så hade misstaget inte skett. Med datorns bildskärpa och förstoring känns tornet igen från den ”moderna” kyrkan, idag kallad ”Rosornas Kyrka” i nyklassicism och den då populära fornnordiska arkitekturen från 1900-talets början. Sålunda, konklusionen förblir att vykorten återger 1920-talets Hörnefors.
Bild 4. Mången stock har passerat genom Hörnefors Sulfitfabrik. Man undrar om detta timmer travades på hög för hand eller om det fanns någon rälsgående kran som hjälp. Om man ska tro på fotots färger tycks det ligga mer timmer som satts på grund längre in i den så kallade Fabriksviken.
Den tryckta texten i bild 4 stoltserar med ”Utsikt från Hörnefors”. Idag skulle denna annonsering inte locka folk att flytta till Hörnefors, med utsikt över ett virkesupplägg. Texten skulle snarare berättat om ”Utsikt från Hörnefors Sulfitfabrik” varifrån fotot var taget. Om nu texten inte var ett misstag så ska den snarare tolkas som en stolthet över Hörnefors Pappersbruk. I industrialismens tidevarv innebar ett pappersbruk arbetstillfällen och utkomst, något att vara stolt över. Idag anklagas fabriker mer för sin miljöförstöring och spolierade naturupplevelser.
Bild 5. Vy av Hamnskär, Hörnefors. Fotografen har vänt sig 180 grader från det som återgavs i bild 3, från samma höga fabriksbyggnad, eller motsvarande som tycks löpa tvärs över vägen. Många av byggnaderna finns kvar idag. Man ser fortsättningen av vattentrumman som böjer av mot höger. Man noterar även de karga stenhällarna med tydliga spår av inlandsisen för 1000-tals år sedan och som ganska nyligen kommit upp ur havet.
Fotot i bild 5 finns återgiven i boken Hörnefors historia (se annan artikel på Becken-Webben). I boken sägs att bilden mycket riktigt visar ”Hamnskär under 1920-talet”. Därmed kan allehanda spekulationer ovan om kyrktornens färg och avsaknad avfärdas som definitiva misstag. I boken sägs även att fotot härrör från Tycho Karlsson Hörnefors. Tycho är rimligen densamma som Tyko i Gunborg Wikners vykort. Fotografen kan i själva verket ha varit Tycho själv.
Även bild 2 återges i boken Hörnefors Historia. Tycho Karlsson var en ganska tongivande person i det gamla Hörnefors och det i övrigt ”glada 20-talet”. Dessvärre beskriver boken 1920-talets Hörnefors som depressionens tidevarv, i synnerhet depressionsåret 1922. Utöver sviterna efter första världskriget hängde en annan mörk ekonomisk skugga över Hörnefors och dess församling, den så kallade Norrforsskulden. Hörnefors bildade en egen församling 1913, men i något som verkar ha varit en konfliktartat uppgörelse belastades Hörnefors för diverse kyrkorenoveringar inom den gamla storförsamling man tillhört med Nordmaling. Skulden växte till astronomiska 90.000 kr, en skuld som till slut Fabrikören Carl Kempe hjälpt till att reglera med en donation av 50.000 kr år 1925. Glad i hågen och med skulden borta kunde till och med bron på Bruket vid den gamla kyrkan repareras år 1928. Möjligen är det detta högstånd av ekonomi och framtidsutsikter som Tychos vykort återger. När väl denna 20-talsdepression fick sitt glädjande slut kom den stora världsdepressionen och 1930-talet.
Bild 6. Ett motiv från Hamnskär återges. Här har fotografen klättrat upp i en annan byggnad på fabriken, lite mer åt väster än i bild 3 och 5. I ett flygfoto från 1927 som återges i boken Hörnefors Historia kan man ana var fotografen kan ha rört sig bland fabrikens byggnader. En bit bort till vänster i bild ses disponentvillan. I förgrunden till vänster är det målat blått vatten, något som inte känns igen eller förstås, och vattenytan ser sned ut i jämförelse med den ”riktiga” vattenspegeln i bakgrunden. Man får inte vara för kritisk till bilder som är när 100 år gamla. Färgerna är osannolikt vackra, och lite mer eller mindre färg här och där ger intressanta effekter.
Från 6 gamla vykort har mycken gammal historia dammats av. Det hade varit intressant att höra mer om Tyko Karlssons Benzinstation. Kanske hade han en gammal Mack-meter, eller var det en gammal Ljungmans Fatos-pump? Kom benzinen från Standard Oil eller via Nobels Naftabolag? Finns det några bilder på Hörnefors förmodat första benzinstation?
Sannolikt finns det fler intressanta bilder från Hörnefors med omnejd att publicera. I fallet med Tyko Karlssons har inte Becken-Webben förgripit sig på Copyright då Tyko hade sitt ”eget förlag” och bilderna förmedlades via nutida släktingar, Gunborg Wikner och Sven Bergström. I annat fall måste upphovsrättsliga detaljer beaktas, så långt det nu är möjligt efter 100 år.
Gunnar Engström, 2011-04-10
P.S. Efter att denna artikel publicerats har det tillkommit ytterligare ett vykort, Tykos No 7, via denna länk.
Besökare
Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.